Fotograf Ida Melin

Ja, det var ju det där med att vara både mamma, lekledare, reflektorhållare och fotograf så samma gång...inte så lätt.

 

Men jag måste ju ibland (annars kan jag inte sova på nätterana om jag inte ens försöker =) )

 

Några bilder blev det i alla fall som inte är suddiga bilder på gråtande barn eller bakhuvuden eller annat surrealistiskt...

 

Den här fotograferingen började så här:

 

Mamma: Hm fint väder så här på kvällskvisten. Jag smyger med Vera ut och försöker få några fina höstbilder...

Vera vill absolut ha mössan på eftersom det är kallt ute och så brukar vi ju göra.

Mamma tycker att vi lämnar mössan idag...konstigt.

Medan Mamma försöker övertala Vera att gå ut utan mössa passar Kesti (hunden) på att putta upp dörren (som den klantiga Mamman inte stängt igen helt) och springer ut på en springtur runt kvarteret. Kanske hittar jag några roliga hundkompisar eller hönor att leka med...

Mamma slänger in barnen i bilen och Husse tar (lite lätt färbannad på Mamman) cykeln efter den lyckliga vovven på vift.

 

Som tur är har grannarna lite längre bort tänkt ta en promenad med sina hundar och där lyckas Husse få fatt i Kesti och jakten blev ovanligt kort denna fina höstkväll.

 

Men vad skönt tänker vi och eftersom jag ändå har båda barnen i bilen och inte har packat ur kameran efter dagens arbete så passar jag på att åka till mitt favorit-höst-fotograferings-ställe.

Så blev det att vi i alla fall lyckades ta några bilder innan löven blev bruna och hösten för kall...